Jag har funderat lite över hur det kommer sig att människor kan bli så upprörda över saker som ska vara roliga, ja det gäller mig själv också.

Varför blir vi upprörda när vi umgås och försöker göra någonting roligt. Så som spel eller sport. Då jag själv inte ser på sport så har jag inte riktigt förstått varför de kan bli så upprörda. Ja jag förstår att de blir ledsna och lite besvikna när de förlorar eller går dåligt, men mer än det kan jag inte ens spekulera om så det hoppar jag över.

Men vart kommer det ifrån när vi spelar spel? Oavsett om det är datorspel, brädspel eller kort? I vissa sammanhang så kommer nog frustrationen av att slumpen inte går som en själv vill. Kanske också att dina med/motspelare väljer att göra ett gemensamt angrepp på dig i spelet, då kan du känna dig utsatt och kanske lite mobbad.

Eller för den delen kanske du i vissa fall spelar tillsammans med en grupp och ni inom gruppen inte är överränns om hur ni ska lägga upp det runt omkring spelet ni ska spela. T ex ska ni spela på en avslappnad nivå eller vill vi köra hardcore och satsa på att vara först i världen att klara av det nya momentet i spelet eller för den delen kanske nånstans däremellan. Blir personer extra upprörda när saker och ting förändras i de förutsättningar som fanns till början?

Personligen så känner jag att mycket av min frustration kommer av dålig kommunikation i spel där många spelar tillsammans. Och i spel där jag spelar ensam mot spelet eller kanske mot en okänd motståndare så kan det var otroligt frustrerande om jag får en omgång där tärningarna verkligen inte går min väg. Det är inte mycket att göra. Jag brukar dock försöka hålla modet uppe ändå.

- Who are you?
- We are the Knights Who Say... 'Ni'!
- Ni!
- No! Not the Knights Who Say 'Ni'!
- The same!
- Who are they?
- We are the keepers of the sacred words: Ni, Peng, and Neee-wom!
- Neee-wom!
- Those who hear them seldom live to tell the tale!
- The Knights Who Say 'Ni' demand a sacrifice!
- Knights of Ni, we are but simple travelers who seek the enchanter who lives beyond these woods.
- Ni!
- Ni! Ni! Ni! Ni! Ni!...
- Ow! Ow! Ow! Agh!
- We shall say 'ni' again to you if you do not appease us.
- Well, what is it you want?
- We want... a shrubbery!
[dramatic chord]
- A what?
- Ni! Ni! Ni! Ni!
- Ow! Oh!
- Please, please! No more! We will find you a shrubbery.
- You must return here with a shrubbery or else you will never pass through this wood alive!
- O Knights of Ni, you are just and fair, and we will return with a shrubbery.
- One that looks nice.
- Of course.
- And not too expensive.
- Yes.
- Now... go!