Jag måste berätta något av de läskigaste tankar jag någonsin haft. Det var när jag körde med den lilla lastbilen från Gotland till Uppsala med mitt flyttlass. Jag ligger i 90km/h på motorvägen och helt plötsligt får jag tanken över att vrida ratten kraftigt till vänster för att se vad som händer. Det var så otroligt läskigt att få den tanken. Jag har absolut ingen självmords önskan. Jag har ingen som helst aning om vart tanken kom ifrån eller varför bara så sjukt läskigt. Även om den kändes som om det var en känsla av mer vad som skulle hända. Detta var ca 9 veckor sen så jag har haft en hel del tid att fundera på det.

Under veckan som har varit har jag via min ena partner börjat lära känna en ny bekantskap. Hen är en fantastisk människa som jag trivs otroligt bra med. Hen är god och varmhjärtad, med sina problem som vi alla har. Ser fram emot den dagen då vi kan träffas i verkligheten och inte bara via den digitala världen oavsett om det bara är via telefon eller internet.

I lördags var jag iväg på min första bdsm-fest. Till en början satt folk och snackade vid lite olika bord och i olika konstellationer, det var mysigt och samtidigt kunna se när vackra sexiga människor kom till festen. Efter någon timme så började lite folk att leka i en olika hörn och på kors eller stolpar eller över bord. Jag träffade och började snacka med en fin människa, både till utseende och sinne, blev lite enkelt smekande men tyvärr inget mer den här gången. Hen och jag lär dock springa in i varandra flera gånger då vi har väldigt överlappande umgängeskrets. Ser fram emot det mötet. Tyvärr blev det för mig inget lekande av under festen, men det beror nog på två saker, dels på att jag inte kände någon att leka med och sen att jag är för feg för att ta initiativet.

Igår började jag på min första praktik under min utbildning. Jag trivs bra där och tror att de här veckorna kommer att bli riktigt bra.

-Angels and Demons can't cross over onto our plane. So, instead we get what I call half-breeds. The influence peddlers. They can only whisper in our ears. But a single word can give you courage, or turn your favorite pleasure into your worst nightmare. Those with the demon's touch like those part angel, living alongside us. They call it the balance. I call it hypocritical bullshit.

Det har hänt väldigt mycket under senare tid i livet. Det var länge sen jag bloggade. Jag har inte haft energi att blogga i början av sommaren och i mitten och slutet har jag varit för upptagen.

I mitten slutet på juni fick jag besked av CSN att jag saknade 0,5 poäng för att bli beviljad studiestöd för höstens termin. Jag tycker för det första att det är löjligt med 0,5 poäng när jag lämnade in bevis för för att jag inte klarade poängerna på grund av min hälsa. Men jag fick leta reda på ett sätt att få de sista som behövdes.

Jag lyckades hitta en distanskurs i grunderna i programmering. Jag lyckades med kursen på en eftermiddag. Jag gissar att det hjälper med att ha läst både Java och C-programmering tidigare.

Jag kom in på alla fyra skolorna som jag sökte. Det blev ett svårt val, dock föll valet på Sigtuna folkhögskola. Jag blev beviljad studiestöd till slut.

I slutet av juni så blev jag kontaktad av en trevlig kille på en community som jag hänger på. Han fann mig intressant och vi började snacka på nätet och 10 dagar senare kom han på besök, från fastlandet. Väldigt modigt av både honom och mig. Om det inte fungerar så är det inte så lätt att åka hem. Men vi umgicks och det var lite små stelt första timmarna men det släppte under de efterföljande dagarna. Han stannade i fem dagar och när han åkte därifrån bestämde vi att han skulle komma ner och hälsa på under medeltidsveckan.

Vi fortsatte prata över internet och hade trevligt. Han kom ner veckan före medeltidsveckan och vi hade det väldigt trevligt. Han lämnade veckan innan den hade slutat då han behövde återgå till jobbet. Vilket jag fan sorgligt då jag skulle sakna honom. Men mötet hade i alla fall resulterat i att jag nu har en pojkvän också. Som trivs väldigt bra tillsammans med min andra partner.

Veckorna innan medeltidsveckan så började jag packa min lägenhet inför den anstående flytten. När medeltidsveckan var över så packade jag lägenheten klar och torsdag morgon åkte jag till Uppsala och packade in i nya lägenheten som är mer av ett kartongfort än något annat. Dagen efter åkte jag tillbaka till Visby med flyttbilen för att säga hejdå åt min andra partner och lämna tillbaka flyttbilen. För att på lördagen åka tillbaka till Uppsala.

Måndagen efter så började jag på Fritidsledare utbildningen på Sigtuna Folkhögskola. En bra utbildning så långt. Vi har inte hunnit med mer än en del introduktioner i olika ämnen. Förra onsdagen hade vi en testhajk för att testa vår utrustning. Så att vi vet att den fungerar. Vilket min gjorde. Jag behöver dock snart köpa en ny väska då den håller på att falla isär eller snarare så håller fästet för remmarna på att lossna.

Under dagen, innan vi åkte ut i skogen på testhajken så hade vi skapar dag. Då gjorde jag makramé knytning. Vilket var väldigt roligt jag gjorde ett halsband till mig och funderade på idén om att knyta en hängmatta. Vore mycket kul.

Imorgon så åker vi ut på en fem dagar lång hajk uppe i Malingsbo-kloten. Ska bli riktigt kul. Kommer att bli en del vandring. Jag hoppas bara att min fot, som jag lyckades stuka i onsdags, inte hindrar mig från att vandra.

Det som är jobbigast nu är att jag saknar mina kärlekar. Den ena kommer jag antagligen att träffa i början på oktober.

-You are charged with heresy. To wit: fornicating with a novice!
-She was hardly a novice.

You are charged with heresy. To wit: fornicating with a novice!
Casanova: She was hardly a novice.

Jag har äntligen tagit mig tiden och laddat upp filmen som jag regisserade och producerade i skolan. Här finner ni den.

Jag har även länkat till anat gammalt material som jag tidigare har gjort.

-And cut! Print. We're moving on. That was perfect.
-Perfect? Mr. Wood, do you know anything about the art of film production?
-Well, I like to think so.
-That cardboard headstone tipped over. This graveyard is obviously phony.
-Nobody will ever notice that. Filmmaking is not about the tiny details. It's about the big picture.
-The big picture?
-Yes.
-Then how 'bout when the policemen arrived in daylight, but now it's suddenly night?
-What do you know? Haven't you heard of suspension of disbelief?

Jag vet att det är för länge sedan jag skrev någonting här. Så det är väl dags igen.

I början på maj så var jag till fastlandet för att gå på intervjuer för att komma in på fritidsledareutbilningar. Två stycken, en på Sigtuna folkhögskola och en på Hagaberg folkhögskola. På Sigtuna så blev vi bemötta av eleverna och blev visade skolan och de gjorde ett bra intryck. Vilket hela skolan gjorde. Dock kan väl jag tycka att när det är en öppet hus dag att de kunde ha bjudit på lunch och inte bara fika. Eleverna gav ett bra intryck och lyckades förmedla en väldigt härlig stämning. Eleverna berättade om att varje termin så åker de ut på någon form av friluftsaktivitet, så som en vecka campande i skogen eller kanotvecka och två en veckors turer till fjällen. Jag vet att jag kan söka extra lån för studieresorna så det oroade jag mig inte så mycket. Men direkt fick jag ångest över att då måste jag köpa en massa nya saker så som vandrarkänger, långkalsonger osv. Sen kom intervjun, den kändes lite stel och inte så bra. Den kändes inte dålig men inte bra heller. Jag vet inte vad det berodde på. Men hon som intervjuade mig kanske inte var så van eller så. Hon hade inte så många frågor och vi fick ingen bra kontakt.

Två dagar senare så gav jag mig iväg till Hagabergs folkhögskola. Där personalen på skolan var de som presenterade utbildningen. Det kändes verkligen som om jag var tillbaka på ett gammalt stelt gymnasiums introduktionsdag. Där rektor och lärare står framme och försöker krystat övertala oss om att dem är bäst. Sen pratade även en före detta elev och hon kändes också lite torr och tråkig. Hon förmedlade vad hon skulle och verkade gilla sin tid på skolan och sitt nuvarande jobb men hon kanske inte var den bästa person att stå framför blivande elever att prata. Hagaberg bjöd dock på god lunch och sen på eftermiddagen blev det intervju med två lärare (tror jag att dem var). Denna intervju var dock väldigt bra och väldigt avslappnad. Jag kommer ihåg kommentaren ena kvinnan fäller när vi har avverkat närmare 80% av tiden. ”Jag har inte ens hunnit ställa alla de frågor jag måste ställa.” Vilket kändes otroligt bra.

När jag åkte därifrån så kände jag mig lite kluven om vilken jag skulle välja om jag kom in på båda. Dock så kändes det mer lutande åt Sigtuna då det logistiska kändes enklare.

I måndags förra veckan fick jag ett samtal från Skaprnäcks folkhögskola som jag också hade sökt till men inte trott att jag skulle ha en chans då jag inte fått nåt besked. Jag blev dock kallad till intervju för igår. Så igår på vägen hem från Lincon så landade jag på den skolan för min intervju. Vilket var en bra upplevelse. Då jag och tre andra var kallade på intervju på annan dag än den som de stora flertalet var så blev det hela lite annorlunda. Det var personalen som presenterade skolan. Det var avslappnat och en ganska kort presentation men den kändes bra. Sen fick jag komma på intervju med en lärare och en elev som går i tvåan just nu. Jag och en annan kille blev intervjuade tillsammans. I det avseendet att vi båda var i rummet samtidigt men de intervjuade en i taget av oss. Men vi fick höra den andras intervju också. När jag åkte därifrån så kändes Skarpnäck också väldigt lockande och bra.

Om jag nu kommer in på alla tre vet jag inte vad jag ska välja. Det som känns jobbigaste är inte just valet utan allt runtomkring som är otroligt ångestframkallande. Att inte känna att jag kan göra valet utan att må dåligt känns inte alls bra. Att välja vilken skola jag vill gå på bör vara något kul. Men det ger mig bara ångest.

Det hela blev ju inte direkt bättre när jag kom hem och fick se mina papper från CSN. Dels fick jag ett klassiskt brev som säger nu är det dags för dig att betala tillbaka. Vilket ju bara gjorde att jag var tvungen att kontakta soc med ett papper om att jag inte har några pengar. Så det är inte ett stort problem. Dock så fick jag ett beslut om min ansökan om studiemedel. Jag fick avslag trots min intyg om min hälsa. Dock så behöver jag bara ta 0.5poäng för att bli beviljad nytt lån. Så jag slängde iväg ett brev till ansvarig för institutionen på game som jag pluggade under för att som det finns någon lösning på det hela. Jag har inte pratat med soc om det hela. Men en idé vore ju om jag kunde gå en kort sommarkurs så skulle jag ju bli beviljad inför hösten. Men normalt så får jag ju inte läsa dem om jag ska fortsätta få ersättning från soc. Så jag vet inte hur de ställer sig till det här.

Jag fick även veta att när jag väl får beskeden från skolan att jag har en vecka på mig att tacka ja. Så risken är väl att jag kommer att tacka ja och att det med CSN inte löser sig och jag inte går utbildningen och någon annan inte får gå då jag inte kunde ta platsen trots att jag tackade ja till den.

Så just nu känner jag mig inte så jävla glad eller uppåt.

-I believe smashing them is less a crime than making them. I am going to break two of your figurines first, and if you can demonstrate your knowledge of the Doctrine of Stoicism by holding back your tears, I'll stop.

[much later in the movie]

-There's a family with kids. Do the kids and make the mother watch. Tell her you'll stop if she can hold back her tears. I *owe* her that.

Jag vet hur det tekniska fungerar. Det jag menar mer är varför vill personer ha barn och bli föräldrar. Om vi bortser från de som av misstag(trasig kondom, icke fungerande p-piller osv) blir gravida och av en eller annan anledning inte vill göra abort. Så varför vill en skaffa barn? Varför planerar någon att få barn?

Alltså varför börjar personer fundera på: ”Ska vi/jag inte skaffa barn?” Vad är det som personen vill få ut av det?

Det finns säkert dom som tycker att de ska skapa en ny kropp till en själ så att den har något att återuppstå i. Men de är nog rätt få och ganska osannolikt. Sen så bör väl det i så fall vara brist på själar för alla kroppar då det föds fler människor än det dör.

Är det för att föra sina gener vidare. Men varför är det här viktigt? Hur många av alla människor har bra gener som egentligen är värda att föra vidare? Är inte de flesta personer ganska defekta på ett eller annat sätt så att deras gener inte är värda att föra vidare? Observera att med detta menar jag personligen inget ont om någons genuppsättning, bara att jag har svårt att se varför personer ska föra just sina gener vidare.

Eller vill personer skaffa barn för att de är roliga att leka med och att de är intressanta? Är det då inte bättre att bli dagispersonal eller låna en av dina bekantas barn ett tag eller för den delen bara leka själv? Varför då inte adoptera istället? Det finns massor med barn som behöver adopteras.

Är det av egoistiska själ? Någon form av självförverkligande och möjlighet försöka få barnet att uppfylla de saker som en själv inte lyckades med i sitt eget liv? Jag tror ju att medvetet eller, antagligen mer korrekt, omedvetet detta är den största anledningen till att personer skaffar barn. Jag vet inte om det är så eller inte men det låter ganska troligt.

Varför skaffade du barn? Svara gärna och förklara.

-Your parents are probably wondering where you are.
-Nah... I mean, I'm already pregnant, so what other kind of shenanigans could I get into?

Träningen går det okej med. Vikten känns dock som att den står still tyvärr. Önskar det kunde hända mer på den fronten. Men ska härda ut och fortsätta gymma.

För ett tag sedan hade jag mitt födelsedagskalas. Det var helt underbart med trevliga vänner och familj. Dock saknade jag mina fastlandsvänner. Nu saknar jag dock mer social kontakt. En massa mysiga vänner att umgås över ett glas vin eller en kopp te och en film eller ett spel. Sen saknar jag de jag älskar. Blir snört möte dock. Ska bli underbart.

Dock är jag sorgsne över att det inte blir något påskläger för mig. Jag kommer verkligen att sakna det och det kommer att påverka mig under våren negativt. Ska försöka kompensera för det. Men så är det tyvärr. Känner också att jag måste ta itu med skolansökningarna.

-A building gets torched, all that is left is ashes. I used to think that was true about everything, families, friends, feelings. But now I know, that sometimes if love proves real, two people who are meant to be together, nothing can keep them apart.

Det är vad min helg har bestått i. Lite relationer har fått komma in på ett hörn också. Det är nämligen så att jag har varit på RFSU-utbildning under lördag och söndag sen idag har jag varit på styrelseutbildning för RFSL.

Det hela har varit väldigt givande. Jag har lärt mig en del och haft mycket trevligt med en hel del intressanta diskussioner. Det ska bli en helg till sen så blir jag utbildad informatör om jag har förstått det hela rätt.

Nu vill jag bara ha någon att leka med. Var ett tag sen nu. Svårt att hitta någon i min geografiska närhet tyvärr.

-Vagina, vagina, vagina. Does that word do anything for you?
-I don't think it does much for anyone, gay or straight.

Jag har funderat lite om jag är en Chadra-Fan då jag mår så grymt bra när jag är med mina vänner och gör sociala saker oavsett om det är att titta på film eller spela spel. Är jag ensam en längre tid börjar jag bli nedstämd och må dåligt precis som en Chadra-Fan.

För er där ute som nu inte vet vad en Chadra-Fan är så får ni väl ta och kolla in det här: http://starwars.wikia.com/wiki/Chadra-fan

Det är en liten söt ras ifrån Star Wars universumet som är fysiskt beroende av social kontakt. De får kraftiga depressioner om de inte får kontakten och får det fortgå för länge så dör de av depressionen. Jag känner vissa likheter med dem.

Mina vänner ni får gärna höra av er ofta och mycket för att umgås på alla sätt. Ring och kom på besök. Jag saknar er mina vänner.

-So how was your day honey?

-Oh, just some terrorists decided to send a little care package. Box of goodies. Which had to be neutralized before blowing up the office...
[plucks a harsh note on his guitar]
-So I took the rest of the day off. Glass of wine, little guitar... Just relax.
-Wow.
-I mean it, honey, the world is being Fed-exed to hell in a hand cart. I really believe anyone thinking even thinking of bringing a child into the world is coldly considering an act of cruelty.
[pause, she stares at him]
-I know, I'm rambling, I'm complaining, I'm sorry. What's your news, baby?
-I'm pregnant. You didn't mean what you just said, did you?
-When?
-Just right now, when you were talking about bringing a child into the world, and having it be an act of cruelty.
-I meant it at the time.
-"At the time"? You said it seven and a half seconds ago!
-Well... gosh, kind of a lot's happened since then.