Det var länge sen jag skrev här. Det har hänt väldigt mycket, både bra och minera bra saker. Antagligen har det väl hänt mest bra saker även om det just nu inte känns så.

Jag har haft jobb från ca 7 april fram tills i torsdags (26/6). Vilket ju i sig är riktigt bra. Det var ju dock inte bara bra med jobben. Först fick jag jobba med tyskarna på filmproduktionen som Set-runner vilket är lite av en allt i allo och ser till att vårar basläger fungerar och att skådespelare kommer dit de ska vid rätt tid osv. Att vara set-runner är inte ett dåligt jobb i sig. Dock blir det inte så kul när man jobbar långa dagar i grund, som blir ännu längre på grund av övertid, och att man sen bara har en trainee position så man får sån låg lön att man måste komplettera med social bidrag.

Mitt under den här inspelningen får jag dock erbjudande att komma och jobba på den nya Maria Wern inspelningen, samma gäng som jag filmade med i höstas, som rekvisita assistent. Vilket jag ju genast hoppar på. Nu är det ett betalt jobb och ett roligare team och ett roligare jobb.

Jag har nu jobbat med det sen 10 maj och har haft mycket roligt. Även om en del saker har varit drygt och jobbigt. Men på det stora hela har det varit mycket bra. De tråkiga är väl lite av sid sakerna med det här jobbet. Det första är att jag är lite besviken på dem att jag inte blev erbjuden fortsatt tjänst när de flyttade upp till Stockholm, då jag är billigare inklusive boende än vad någon annan de skulle hitta där uppe vore. Sak nummer två som är väldigt drygt jobbigt och inte alls kul är att då inte har ett jobba att gå vidare till så förväntar sig soc att jag fortsätter leva på soc-normen så min lön ger mig liksom ingenting i plånboken.

Det känns liksom så hopplöst att försöka få lite rätsida och betala av skulder man har. Men det är väl bara att kämpa på antar jag. Vilket jag också gör sakta men säkert.

Jag fick för ett tag sedan tid hos en psykolog för att prata ut lite om mina känslor och de saker jag har skrivit om tidigare här.

Psykologen kändes så jävla stereotypis så det fanns inte. Då min pappa inte har funnits med i nån större utsträckning så är det ju uppenbarligen där mina problem ligger, att jag inte har vuxit upp med någon fadersgestalt. Detta kommer hon fram till redan innan jag ens hinner säga att jag är där för att diskutera mina känslor kring både det här med att det är sjukt jobbigt med att inte ha några pengar men också att jag funderar på det hela med polyamori. Vilket hon inte förstod sig på alls, det är jag inte förvånad över och förväntade mig inget annat heller. Det hon till slut kom fram till var att efter 45 minuter så var hon säker på att hon inte kunde hjälpa mig.

*skakar på huvudet och suckar*

Mina tankar har tyvärr inte lugnat ner sig särskilt mycket oavsett vad det hela gäller. Jag har alldeles för mycket jag vill göra också. blir lite för lite gjort dock. Vilket känns konstigt, men så brukar det ju vara.

Jag har faktiskt dock tagit tag till att börja sätta upp saker så som börjat ordna med mina högtalare, hyllor i förrådet och lite åsna saker. I morgon ska jag skruva upp de sista högtalarens.

Jag har fått en hel del andra saker att börja fundera på numera. Jag börjar mer och mer inse att om jag ska komma någonstans i den här branschen eller kanske till och med få ett jobb över huvudtaget så behöver jag flytta till fastlandet. Men jag vill det inte.

Något jag har under ganska många år funderat och varit små sugen på att resa iväg och bo i ett Buddistiskt tempel som munk under ett halv år eller kanske ett år. Nån som har ett bra förslag på hur man skulle kunna göra en sån sak? Är det ens en realistisk tanke och möjlighet? Nån som i så fall vill hyra en lägenhet i Visby under den tiden?

-Are you like a... crazy person?
- I'm quite sure they will say so.

 

Pauliina

2 juli 2010 08:06

Klart det är en realistisk tanke att åka iväg till ett Buddistiskt tempel =D Jag kan mycket väl tänka mig att det vore en alldeles unik upplevelse. Under min första (och hittills enda) Sesshin så leddes gruppen av en zen-buddistisk munk och han berättade lite av sina erfarenheter av sådana platser. x)

 

Fröjd

4 juli 2010 01:02

Sesshin, vad är det?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

This is something I have been wondering for a long time, all the way back to my education two years ago, where we talked about it. Constantly I get reminded about it.    I feel that my family is not valid as a family. My family consist of me and ...

In our debrief groups we started of with talking about how we felt at that moment. We went on to talk about some scenes we wanted to share with each other, then we talked about what we will bring with us. I will definitely bring back the lottery of d...

    Something I forgot in the last blog post to mention is I will only talk about character name in these blog-posts. Since it is my and Lester’s story I will not elaborate too much away from our story, the other stories are not mine to tell...

I will write this recollection of the 2015 of the larp Just a Little Lovin' (JALL from here on) so that all my non Swedish friends can read this.   JALL was a larp set over three 4th of July parties and the morning after in the lgbtq world of New...

Varför måste saker falla sönder när det gick så bra. Varför kan de jag håller av och älskar bara inte få må bra för?   Jag får ännu längre till mina älsklingar och jag står snart utan boende. Sen vet jag inte vad som händer med jobb efter januari...