I helgen var jag på Prolog. Jag har varit förkyld hela veckan innan prolog vilket tyvärr nog tog udden av konventet lite. Dock har konventet varit helt fantastiskt. Jag började konventet med lajvet "Om sanningen ska fram" av Tore Olbert och Jimmy Werf. Det handlar om hur det är att komma ut som homosexuell man. Jag planerar inte att spoila det. Vi började med litw små workshops med meta tekniker, dels hur det går att använda monolog som en del av ett lajv, skuggor och även Ars Amandi som är en teknik att spela fysiska intima kontakter, som t ex sex. Alla teknikerna var nya för mig, men jag kommer att komma tillbaka till mina upplevelser av metatekniker senare i texten. Lajvet behandlade de negativa och ångestfyllda sidan av att komma ut processen. Lajvet var fantastiskt, fyllt med ångest och nyskapande(i alla fall för mig då jag inte arbetat med de metoderna tidigare). Jag kan varmt rekommendera er att gå på det lajvet om ni har möjlighet till det.

Efter det såg jag till att få i mig en snabb kvällsmat som ingick i konventet, som hade valt att köra vegetariskt till alla deltagarna för alla mål mat vilket jag gillar.

Sen så gjorde jag i ordning mig för att hålla i lajvet "Mordet på Direktör Ingvar von Påfågel" som jag och Anna Sot Westin har skrivit. Denna gång satte jag upp det minimalistiskt för första gången och testade på det direkt som print and play. Jag fick totalt 20 personer.
Ljavbloggande 2

Vilket funkade bra. Vi började med att sortera ut rollerna. Det löste sig smidigt och alla fick den roll de nöjde sig med. Mina deltagare bestämde vilket rum som var vilket. Vi hade tillgång till tre smårum och en black box i tyg utan inredning. Ganska snabbt så fixade mina deltagare in ett runt bord med stolar som blev salongens bord. Sen kommer de ut och hämtar ett fyrkantigt bord, något förvånad frågar jag vad de ska med det till och får snabbt ett svar: "Vi behöver ett piano." Jag bara älskar initiativtagande lajvare, de satte även upp en liten skylt med en brasa och ett familjefoto. Gruppen med poliser fixade snabbt ihop sig till tre konkurerande grupper med fantasifulla namn som Inspektör Abborre, kommissarie Skägg och konstapel Vass. Lajvet flöt på bra, deltagarna hade kul och lika så jag när jag smög runt och tjuvlyssnade. Jag fick en massa tips och tankar om hur jag kommer att kunna förbättra det till nästa gång. T ex fick jag en massa idéer om hur jag skulle kunna inkorporera meta tekniker i lajvet. När vi skrev lajvet kände vi inte till existensen av metatekniker eller hur en kundea använda dem. Eller i alla fall jag gjorde det inte. Men jag har nu en bunt idéer om vad jag ska försöka göra åt det till nästa år och eventuellt sätta upp det då igen.
Lätt humoristiskt postapokalyptisk fantasy om vad som händer när kaffet tar slut till musikallajv och totalitärt lakv som inte går ut på revolution och en massa annat.

Efter en god lunch blev en workshop i hur det går att spela en skitstövel på lajv. Där vi gjorde allt ifrån att diskutera om olika ärketyper för skitstövlar till att skapa en karaktär som är en skitstövel och spela upp en kort scen om denna skitstövel. Väldigt givande och många bra tankar om vad som är bra att tänka på och hur det går att utnyttja.

Senare efter det blev det en föreläsning om kvinnor och makt på lajv. Hur hanterar vi kvinnors status inlajv och hur utnyttjar vi tekniker för att hantera idioter som försöker motarbeta dessa karaktärrer bara för att de är kvinnor. Väldigt bra workshop, den behövs och jag rekommenderar alla att gå på den.

Före kvällsmaten så blev det samtal om vad Borderland(ett event inspirerat av Burning Man) kan få ut och tillföra lajv. Det var okej. Kanske inte något för mig. Det känns lite för flummigt för mig.

På kvällen så blev det en workshop om "Konflikter är inte alltid till för att lösas" alltså hur kan vi spela på konflikter och få dem att fortsätta lajvet ut, eskalera dem utan att avsluta dem.
Igen väldigt givande för att kunna göra relationen till andra personer på lajv djupare och intressanta, framför allt med personer som min karaktär har osämja med.

Kvällen fortsatte med en nyinsatt tortyrworkshop i modern setting. Den var helt fantastisk. Både bra torterare och bra offer. Vi pratade och delade mycket tankar och idéer om hur en tortyrscen skulle kunna gå till på lajv. Är den till för offret eller till för publiken? Det är väl den första och den viktigaste frågan att besvara. Det enda jag tycker var synd är att jag kände mig trött och för förkyld för att orka delta och känna mig väldigt kreativ. Tack för den fantadtiska workshopen.

Jag hade planer att vara med på Svenska kultistsällskapets årsmöte. Men jag orkade inte och hamnade och snacka med en fantastisk vän som jag inte träffat på väldigt länge, sen blev det sängen.

Söndag morgon började med en workshop som heter "Scener ur ett äktenskap" vilken handlade om hur det är att spela ett förhållande på lajv. Detta var otroligt givande och jag känner att jag lärde mig en massa saker om hur det går att göra och få mer djup i en karaktär och hur dennes förhållande fungerar. Mycket bra workshop och massa fantastiska människor med coola förhållande som utvecklades. Mitt blev ett tonårsförälskelse mellan två gymnasieungdomar, mycket roligt att spela på.

Min sista programpunk var ett till lajv skrivet av Tore Olbert och Jimmy Werf som heter "Nice guys" som är ett lajv om våldtäktskultur. Igen en massa ångest och jobbiga delar av vårt samhälle. Väldigt bra uppsatt. Det blev en mer tryckt och bättre stämning än "Om sanningen ska fram" då vi inte skrattade och var muntra mellan scenerna. Vi använde igen skuggor och monologer. Tyvärr så är det nog lite så att de som borde gå på det här lajvet är just så kallade Nice guys och dessa kommer aldrig att gå på lajvet. Men det var bra upplevelse med mycket ångest och bra scener. Tack för väldigt bra spel från mina medspelare och för alla kramar efteråt.

Sen så blev det en avslutning på konventet och en massa avsked. Jag fick sällskap av två trevliga personer på resan hem till Uppsala igen. Tackar

Jag tror att jag får ta ett separat i lägg om vad som har hänt med lajvSverige och metatekniker sen jag slutade lajva.

- I'm not Peter Pan.

- He is.

Jag har just varit med och kickstartat ett nytt figurspel som heter Guildball.  

Det är ett spel baserat på medeltida fotboll. Just nu finns det fyra gillen(lag), dessa är Slaktare(butchers), Fiskare(Fishers), Murare(Masons) och dödgrävare(Morticians). Det är väldigt snygga figurer i standard 30mm storlek. Varje lag består av ca 6 modeller. Jag ser verkligen fram emot det här och hoppas fler kommer att kick-starta det så att jag får mer stuff när det väl går live.

Jag är även med i en kampanj med att pröva på saker, den här gången har jag fått testa på nya borsthuvuden till Oral-B eltandborste. Detta med ett gott resultat. Detta gör jag via https://www.buzzador.com du kan bli en buzzador md. Bara ange mig som referens till hur du hittade det.

Borsthuvudena är bra och fyller lite olika funkstioner. Det är ett avlångt och två runda. Det avlånga känns mer som att borsta med an vanlig tandborste och känns inte riktigt lika bra. Men jag kan nog tänka mig att det finns funktioner för dem med. De andra två är två stycker rynda med lite extra funktioner där det ena har lättare att koma åt runt tänderna och det andra hjälper till att hålla dina tänder vitare.

Mitt favorithuvud var nog det som kommer åt lättare.

#Guildball

#oralbsmile

#buzzador

-You're a dentist?

-Afraid so.

-You suicidal?

-Why would you say that?

-Well, I read that dentists are prone to suicide.

-Look, Jimmy, I may hate my life, but I certainly don't want to die.

Jag har igen börjat fundera på passion. Jag har en massa vänner som är passionerade över alla möjliga saker. Allt ifrån sy historiskt korrekta kläder för hand, till foto, lajv, sport eller konst. Alla jag känner har någon fantastisk och underbar passion för något. Det är underbart. Själv funderar jag över varför jag inte har en sån passion för något?

Är det för att jag inte har haft något som har känts som att det har gått in väg? Eller är det för att jag inte har haft något som har varit motgångar jag har kommit över och som jag har känt att jag har fått en triumf. Hur ska jag lyckas hitta något jag kan brinna för?

Är det lättare att hitta något att brinna för när en inte har en massa bekymmer och försöka få i ordning på sitt liv och få det att fungera utan att få ångest över att behöva vända på varenda krona. Är det lättare att utforska sin passion när en har det Lugnt och ordnat i livet.

En av de saker jag hade som gjorde mig lugn, trygg och utvilad tidigare i livet har på grund av ekonomi i första hand sakta fasats ut ur och verkar mer och mer försvinna ifrån mitt liv. Denna plats kände jag en viss passion för men den tror jag att jag har tappat då jag inte har haft möjlighet att uppleva den igen, jag får en obehaglig känsla att det var sista gången för två och ett halvt år sedan nu.

Jag skulle vara tacksam för tips om hur jag kan hitta och livnära min passion i livet.

-It's better to burnout than to fade away.

Jag har börjat fundera på hur känslig jag är? Jag tar åt mig och känner mig sviken när jag blir bortvald eller inte inbjuden. Jag börjar må dåligt av det även om jag egentligen inte har någon rätt till det då andra har rätt att göra saker utan att bjuda in mig. Det är min låga självkänsla som spökar och som är det som är boven gissar jag. Jag får liksom känslan av att jag inte är en trevlig person eller någon som folk vill hänga med.  Jag hoppas för allt i världen att det inte är sant. Men min hjärna bråkar och anser att det är så.

Hur kan jag bearbeta det här? Vad gör jag för att bli av med det här. Det hjälper ju inte att försöka intala mitt huvud att jag inte alls är en dålig människa.

T ex så hittade några vänner på en sak i lördags och jag när jag upptäckte det på kvällen blev besviken över att jag inte blev inbjuden, detta trots att jag hade talat om för dem att jag var upptagen. Så det fanns ju ingen anledning för dem att bjuda in mig. De gjorde verkligen inget fel, det var bara min dumma hjärna som bråkar med mig.

-Thats me I’m weird and sensitive.

Igen har jag hamnat hos soc. Jag undrar varför jag inte få nåt jobb, framför allt när de bekanta och yrkeskunniga som läser mitt personliga brev och min cv undrar varför jag inte får nåt jobb eller nån intervju heller.

Ovanpå det här har nu soc börjat bråka, först med saker som de hävdar att jag ska ha känt till. Alltså att jag ska ha sökt soc för juni i Uppsala och inte på Gotland. Vilket jag inte hade en aning om. Sen så tycker de att jag inte har varit till arbetsmarknadens förfogande när jag inte har sökt jobb under vissa dagar i juni, trots att juni inte är slut än.

Jag har fått nödpengar vilket alltså täcker hyra, mat och försäkring. Jag har ingen aning om hur jag ska betala mina övriga räkningar dock. Eller snarare jag har ingen aning om hur jag ska betala för min mat när jag har betalat mina räkningar.

Jag är mycket glad över att jag har så vänliga bekanta att de låter mig äta ur deras kyl. Kunde jag inte ha gjort det så skulle jag ha levt på vatten just nu.

I måndags började jag på jobbhouse och det är av allt att döma ytterligare ett vuxendagis. Som hävdar att de inte är som tidigare... Jag tvivlar starkt. I får väl se vad det slutar i där. Glad att jag inte blir kvar där länge.

"But Mr Dent, the plans have been available in the local planning office for the last nine months."

"Oh yes, well as soon as I heard I went straight round to see them, yesterday afternoon. You hadn't exactly gone out of your way to call attention to them, had you? I mean, like actually telling anybody or anything."

"But the plans were on display ..."

"On display? I eventually had to go down to the cellar to find them."

"That's the display department."

"With a flashlight."

"Ah, well the lights had probably gone."

"So had the stairs."

"But look, you found the notice didn't you?"

"Yes," said Arthur, "yes I did. It was on display in the bottom of a locked filing cabinet stuck in a disused lavatory with a sign on the door saying 'Beware of the Leopard'."

I min utbildning som fritidsledare så har vi en inriktning emot friluftsliv, vilket gör att vi spenderar en vecka per termin med friluftsaktiviteter på något sätt. Den här terminen var det flottning längs Klarälven som gällde.

Vi började med att på söndagen få en genomgång om säkerhet, historia och lite om hur en bygger en flotte. På tisdagen så började vi dagen med att bygga vår flotte själv. Den blev på ca två ton och en yta på nånstans runt 15-16 kvadratmeter.

På denna skulle jag leva tillsammans med mina tre vänner ifrån min studiegrupp. De underbara Bävrarna i gruppen BLS(bäver Lyx Skador). Vi hade en massa kul och njöt verkligen av livet på flotten även om det blev en del tandagnisslan och hårda ord som inte kom ifrån hjärtat utan i hast och utan mening.

Jag lyckades bli våt om fötterna redan första dagen. Det hjälper inte att ha vattentäta kängor när en kliver ner så att vattnet rinner in uppifrån. Då blir det mer som en vas eller hink som inte släpper ut vattnet igen. Så det blev till att köra barfota i sandaler. Lite kallt till och från men funkade bra ändå.

Trots regn större delen av veckan så hade jag en fantastisk vecka. Jag planerar att göra om det här någon gång mer i mitt liv med nära och kära vänner. Det är en fröjd att bara glida fram längst Klarälven och njuta av det lugna.

Jag kan verkligen rekommendera denna upplevelse. Det är en resa ni aldrig kommer att glömma. Jag har för avsikt att söka jobb hos Vildmark Värmland inför nästa säsong.

-I'm sorry. It's just... it's such a pretty boat... ship.

Jag är nu gladare än jag har varit på länge. Problemen från förra inlägget kvarstår tyvärr. Men jag har blivit bättre vän med en bekant. Hen gör mig glad och har verkligen lyft mig. Antagligen mer än hen förstår. Just nu känner jag mig varm, mysig och avslappnad.

Jag mår bättre än på ett tag vilket är skönt. Längtar tills vi kan umgås igen. En god middag och en bra film eller kanske ett bra spel eller två eller sju.

-Now, now. I know how you feel. But you must remember, Mowgli. Greater love hath no one than he who lays down his life for his friend.

Jag har insett att jag nog har förlorat en vän. Det var nog egentligen ganska länge sen jag förlorade hen som vän. Det känns jobbigt då vi var nära förut, men hen har slutat höra av sig och jag får en känsla av att hen inte har någon lust längre. Det känns tungt, men alla utvecklas väl på olika sätt och åt olika håll.

Har också kraftiga funderingar på om jag har tappat min pojkvän också. Har inte hört något ifrån honom på väldigt länge. Får generellt bara korta svar av honom när jag kontaktat honom.

Livet känns tungt just nu. Jag behöver också börja skicka ut jobbansökningar för att ha en chans på sommarjobb och helgjobb. Men jag får en massa ångest när jag sätter mig med det.

-Let's be friends.
-Best friends.